Thursday, June 29, 2017

Komedi eller tragedi?

Bloggen bjöd in två experter - det är dags att äntligen reda ut om manuset till Brexit-soppan i Storbritannien är tänkt som tragedi eller komedi.

Bloggen: Välkomna, Jago och Tartuffe! Så bra att ni kunde komma och förklara det hela.

Jago: Tack! Men varför har du bjudit in den där Tartuffe? Komedianter har ju inget med saken att göra.

Bloggen: Så du tycker alltså att det är en tragedi?

Jago: Solklart fall! Jag har själv suttit som rådgivare åt både Cameron, Farage, Johnson och May. Det här är en uppenbar tragedi enligt klassiska fem akter. Härskaren försöker ett trick men blir själv lurad och hans motståndare knivar ner honom. Maktstrid uppstår. Den nya tyrannen får hybris och vill säkra sin egen makt men faller på samma grepp som sin föregångare. Alla hugger varandra i ryggen. Imperiet rasar. Härligt!

Tartuffe: Nej, nej, nej.

Bloggen: Men du Tartuffe, du håller inte med?

Tartuffe: Absolut inte! Det är ju jag som är rådgivare åt Cameron och May. Använd den där gulhåriga clownen! Sa jag till Cameron. Han har komedipotential, sa jag. Och titta så bra det blev. De springer in och ut genom dörrar på äkta farsmanér. De druttar på ändan och misslyckas med allt de tar sig till. Jag skrattar så tårarna rinner, där jag sitter på Mays vänstra axel.

Jago: Barbar!

Tartuffe: Tönt!

Jago: Storbritannien blöder! De mäktiga faller! Den rasande pöbeln väntar på tillfälle att storma slottet! Det är storslagen tragedi. Alla kommer att dö på slutet.

Tartuffe: Du begriper ju inte absurd satir. Ingen kan väl ta den här cirkusen på allvar. Några kanske dör på slutet - men framför allt kommer May att kliva på en kratta, få en paj i ansiktet och därefter sparkas ut på gatan med en välriktad fot rakt i rumpan. Kom ihåg var du hörde det först.

Bloggen: Om Theresa May har er båda till rådgivare är det ju inte konstigt att allt är kalabalik där borta. England är förlorat.

Wednesday, June 28, 2017

Är bokbloggen död?

Bloggen Sincerely Johanna kastade ut en fråga: är bokbloggen död? Alltså, den där levande debatterande och innehållsfokuserade bloggosfären där folk faktiskt diskuterar böcker som de faktiskt har läst. Tydligen är grejen nu för tiden att istället ta en snygg bild på bokens framsida och lägga på instagram...

Well, jag vet inte om jag själv ens riktigt hör till den där bokbloggosfären. Jag vägrar att ta emot recensionsex från förlag, läser inte på beställning, skriver bara om det jag själv tycker är intressant och sällan om böcker som är särskilt aktuella. Men jag skulle gärna hitta fler andra bokbloggar att följa och gillar att läsa och diskutera med andra läsare. Jag ser bokbloggarna lite som min fjärde bokklubb (efter den nordiska, den most awesome och den fiktiva som bara läser Jasper Fforde).

Jag hoppas alltså att bokbloggen inte alls är död och att intellektet till slut kommer att vinna över Trumpifieringen av världen. Trender må gå upp och ner, men de som tycker böcker är kul kommer väl alltid att hitta ett sätt att diskutera dem. Då räknar jag alltså inte de ytliga McDonaldsläsare som bara lägger ut snygga bilder och inte verkar ha tagit till sig något av innehållet.

För övrigt: du som tror att det inte finns liv i bokbloggar, kolla in modiga Feministbiblioteket! Hon skriver en alldeles egen skönlitterär följetong på sin blogg. Heja!

Monday, June 26, 2017

Älskade - en spökhistoria

Toni Morrisons Beloved är en mycket läsvärd roman. Viktig, intressant, hög spänningsfaktor.

Den handlar om Sethe, en svart kvinna som med sina barn lyckats fly från sin slavägare i södra USA. Det är artonhundratal, slavfrågan är högst aktuell och omstridd och färgade behandlas som djur - eller värre. Sethe hade fyra barn men ett dog som spädbarn och spökar nu i deras skrangliga hus i friheten. Spöket har tvingat de två sönerna på flykt och bara den artonåriga dottern Denver är kvar hos mamman. Tills en dag en man från det förflutna kommer och ställer allt på ända.

Det finns mycket att fundera på i den här boken. Till exempel mammarollen. Sethe har ett trauma som påminner om Sophies i Sophies valMen till skillnad från Sophie kan Sethe inte unna sig privilegiet av ett sammanbrott - hon lever i en mycket hårdare tid, personliga kriser är en lyx det inte finns utrymme för.

Jag klurade också på om det är en feministisk berättelse eller inte. Den skildrar  ju de särskilda svårigheter som de svarta kvinnorna genomled i södern. Övergreppen, synen på dem som avelsdjur (hej, Tjänarinnans berättelse!), deras roll i frihetskampen. Men det feministiska är ett stråk av många, romanen är så oerhört rik och handlar framför allt om slaveri, frihet och fattigdom.

Den är så rik så det finns garanterat något för alla i den. Läs Toni Morrison!


Hundskadeindex: spöket är dum mot hunden.

Sunday, June 25, 2017

Black books

Vi fick ett tips från min vän bibliotekarien: TV-serien Black books från tidigt tvåtusental.
Misantropen Bernard driver en liten bokaffär. Han är sur och grinig mot kunderna och vill helst bara slippa sköta sitt jobb. Så kommer han i kontakt med f.d. revisorn Manny som har råkat svälja en självhjälpsbok och blivit fredsfurste. Tillsammans med kvinnan som driver presentbutiken bredvid råkar de ut för... saker.

En lagom absurd brittisk komedipärla! Lättsamt och trivsamt för regniga sommarkvällar framöver.

Friday, June 23, 2017

Paus pågår

Den är bra, Stendhals 1800talsdrapa, det är inte det. Det är bara det där att den tar så väldigt lång tid att läsa. Efter 200 sidor tyckte jag faktiskt att jag fick ta en paus och hälla upp ett glas vin och läsa lite Toni Morrison istället. Inte så fasligt lättläst den heller.
Det är ju ändå midsommarafton...

Wednesday, June 21, 2017

Ordbanken: Hockeyfrilla

Jag älskar de där felhörda orden som fått ny betydelse.

Som vårfrudagen => våffeldagen.

Unkraut vergeht nicht => Ont krut förgås inte så lätt.

Och så finns ju hockeyfrillan. Visst, den var populär hos hockeykillar och andra med dålig smak. Men själva ordet är faktiskt en variant på det tyska namnet: Vokuhila.

Alltså: Vorne Kurz, Hinten Lang.

Vokuhila.

Hokufilla

Hockeyfrilla.

Undrar när den blir på modet igen, den här gången bland hipsters?

Monday, June 19, 2017

Tematrio: sommarplaner

Lyran undrar: vad har ni för sommarplaner?

Tackar som frågar!

Jag har en vag idé om att äntligen läsa Krig och fred. Jag gillar ju de ryska klassikerna, jag gillade Anna Karenina och kanske hinner jag med den precis lagom så här över sommaren. Kanske.

I bokhögen ligger År 2001: en rymdodyssé av Arthur C. Clarke. Den ser jag fram emot - och är säker på att hinna med.

Och så blir det naturligtvis ett par feminister: Toni Morrison, Jean Rhys och Märta Tikkanen finns bland titlarna bredvid sängen.

Men först! Dryga 500 sidor Stendahl på artonhundratalsfranska...

Nackdelen med en alltför välblandad läshög

Det som händer när en blandar läshögen lite för bra är att den lättsmälta Agatha Christien följs av... artonhundratalsklassikern Le rouge et le noir av Stendahl. På franska. Femhundra sidor, tättskrivet.

Nu kommer det därför att dröja ett litet tag tills det dyker upp en bokrecension här igen.

Sunday, June 18, 2017

Rakad grävling på arbetsplatsbesök

Det finns många bra anledningar att ta en afterwork med bibliotekarien, men en är att det ofta slutar med att vi googlar roliga bokrelaterade saker.

Som till exempel detta:

Grävlingen som ville bli bilmekaniker av Sven-Olof Lorentzon, minns ni den? En liten grävling gillar bilar och vill bli mekaniker men får inget jobb eftersom... han är en grävling. Så han rakar av sig pälsen! Och då är det förstås ingen som ser att han är en grävling och han får bli prao på bilverkstaden.

Tips: om en inte minns vad den här boken heter och vill googla efter den är det bättre att söka efter "grävling barnbok bilmekaniker" än att söka "rakad grävling bilar".

Friday, June 16, 2017

Begravningar är farliga

Gamla pusseldeckare är fin sommarläsning, lagom underhållande och lättsmälta. Till exempel Agatha Christies Begravningar är farliga som jag läste häromdagen. Trots att jag genast mindes vem som var boven! Inte eftersom jag läst den förut - det kanske jag har, jag minns inte så noga - men tack vare TV-versionen som jag kom ihåg. Annars brukar jag ju ha så svårt att komma ihåg vem mördaren var.

En rätt smart intrig, inte alls tokig i gröngräset.

Thursday, June 15, 2017

Sommar i P1

Antingen blir jag mer svårimponerad med åldern eller så börjar det ta slut på intressanta sommarpratare för SR att bjuda in. Jag blir inte jättesugen på särskilt många av årets kändisar till Sommar i P1.

Jag har höga förväntningar på Linnéa Claesson och Tarja Halonen. Jag blev glatt överraskad av att se en person som verkar veta saker om EU på listan (Mats Persson) och miljöprofessorn blir säkert också intressant.

Och visst är det kul att det finns en hel handfull författare med, även om Anyuru är den enda av dem jag läst och gillar. Har inte läst Giolito, Boström Knausgård eller Laestadius och tycker inte om Backmans flamstrams.

Wednesday, June 14, 2017

Liten bokhylleenkät

Ett par svar på en liten enkät som snurrar i bloggosfären:

1. Hur sorterar du böckerna i din bokhylla?
Efter genre/stil/typ. Jag har ett hyllplan för skräck, ett för absurda humorböcker, ett par hyllmeter för klassiker. Och så vidare. Har också fyra geografiska hyllor, "bästa afrikanska/ europeiska/ amerikanska/ asiatiska författarna". Klassikerhyllan naturligtvis sorterad kronologiskt.

2. Hur många språk finns i din bokhylla? Vilka?
Fyra: svenska, engelska, franska och tyska. Kanske en kokbok på spanska och en roman på norska också.

3. Vilket land kommer de flesta böckerna från?
Sverige, Storbritannien och USA. Av bokförlagstekniska skäl.

4. Flest män eller kvinnor? Eller ungefär lika?
Ganska lika eller möjligen lite fler manliga författare - tror jag. På deckarhyllan och feministhyllan fler kvinnor, på action- och skräckhyllorna fler män. Fler män på klassikerhyllan också, tyvärr.

5. Vilka genrer/kategorier har du i bokhyllan (deckare, dramatik, bilderböcker, reseskildringar o s v).
De flesta, inklusive faktaböcker, kokböcker och trädgårdsböcker. Ett par barnböcker. Det enda jag tror jag saknar helt är chicklitt och böcker med ordet "hjärta" i titeln.

6. Visa gärna en shelfie!
På ärorik mittenplats: Sagan om ringen.

Tuesday, June 13, 2017

Tematrio: katastrofer

Katastrof! Är temat på Lyrans trio denna vecka.

Jag tycker alla ska läsa Emily St John Mandels Station Eleven. Ett intressant apokalypsscenario om ett mycket aggressivt virus som på någon månad slår ut nittio procent av jordens befolkning. Romanen beskriver vad som händer med det fysiska samhället när människorna försvinner: hur sårbara är vi, hur snabbt bryts infrastrukturen ner? Och vad ska vi med alla fantastiska kunskaper om kärnfysik, vacciner och nanoteknik när inget går att applicera för det finns ingen el? Plötsligt är det den som har en get som är den allra rikaste människan.

Fallvatten av Mikael Niemi är också fantastisk, och hemsk. Att läsa den är lite som att åka tvättmaskin, en kommer ut alldeles omtumlad på andra sidan. Katastrof: dammen i Luleälven brister och en enorm flodvåg sveper ner över landet och tar allt och alla med sig. Hur hanterar människorna den kommande kollapsen?

En modern klassiker som jag läste ganska nyligen och blev imponerad av är World War Z av Max Brooks. En zombieepidemi har brutit ut och mänskligheten går rasande kvickt mot total undergång. Eller? Det jag gillar med den här boken är det lite annorlunda och smarta formatet. Den är upplagd som en reportagebok med massor av korta intervjuer med de mest skilda människor. Det blir nerslag i zombiekrigets alla skeden och rapporter från jordens alla hörn. Det är läsvärt!

Monday, June 12, 2017

Daghus, natthus

En trevlig ny bekantskap: Olga Tokarczuk. Fullt av mustiga ordvändningar, känn till exempel på den här:
"ögonlocken slog nervöst, likt fläskkött kastat på kallt stengolv"
Daghus, natthus är en sådan där myllrande berättelse som väver ihop dåtid och nutid och små ögonblick i några människors liv. En by precis vid den polsk-tjeckiska gränsen. Ganska mycket om drömmar, ganska mycket om svamp. En skäggig nunna, en granntant som kanske går i ide i källaren om vintern, den krångliga relationen till de tyskar som innan kriget bodde här, då när området hörde till Tyskland.

Lite grovhugget, lite småmystiskt och väldigt läsvärt.


Hundskadeindex: många hundar och valpar dör eller skadas men huvudpersonens hundar mår i alla fall bra.

Sunday, June 11, 2017

Hur det kommer sig att jag just hämtat ett paket på posten

Lokala Bibliotekarien: Jo, vi stänger ju över sommar, men det är inget problem. Alla böcker du lånar nu innan midsommar får du ha ända tills vi öppnar igen i augusti.

Ödlehjärnan: VADDÅ INGA PROBLEM? JAG SER ETT PROBLEM!

Intellektet: Schh, tyst nu... [vänder sig till bibliotekarien:] Tack, det blir bra.

Ödlehjärnan: FORT, TA ALLA BÖCKERNA! VI MÅSTE HYRA ETT SLÄP. ELLER EN PACKELEFANT.

Intellektet: Nej nej, vi kan ju hämta böcker på bibblan inne i stan också.

Ödlehjärnan: MEN TÄNK OM DET BLIR VULKANUTBROTT OCH VI BLIR AVSPÄRRADE FRÅN BIBLIOTEKET AV EN STOR LAVAFLOD.

Intellektet: Ja, tänk om...

Ödlehjärnan: VILKEN TUR ATT JAG HAR LÄRT MIG KREDITKORTSNUMRET UTANTILL.

Intellektet: Attans!

Friday, June 9, 2017

Den svarta hingsten

Hur många gånger läste jag Den svarta hingsten när jag var liten? Tio? Tjugo? Så där som hästnördiga nioåringar gör.

Jag läste om den på tåget upp till Vemdalen, för att komma i rätt ryttarstämning, det fungerade perfekt. Walter Farleys ungdomsklassiker är en sådan där riktig, rafflande äventyrsbok. En vild häst och en pojke är de enda överlevande från ett skeppsbrott. Naturligtvis vinner pojken hästens förtroende och lyckas rida in honom på den öde ö där de båda har hamnat (på mindre än tre veckor!!!). När de räddats tillbaka till civilisationen upptäcker en hästkunnig granne att pojkens häst är en enastående galopphäst, snabbare än någon annan häst i världen...

En härlig, om än fullständigt orealistisk historia.
Och så får du en bild på Mack också, har jag nämnt att han var en fantastisk ny bekantskap?

Thursday, June 8, 2017

Bokfynd i Vemdalen

Jag var ju i Vemdalen häromsistens. Har jag nämnt att vi galopperade runt på fantastiska hästar på fjället? Bäst jag lägger upp en till bild på min nya stora kärlek Mack, ifall att någon missat honom:

Fast det var ju inte egentligen det jag skulle skriva om. I väntan på bussen hittade vi den här fina bokbytarhyllan inne på "GT-gården" (GamlaTestamentsgården? Godtemplargården? Gin&Tonicgården?): 
Jag hade vid det laget bara 120 sidor Olga Tokarczuk oläst i bagaget och plockade för säkerhets skull på mig Therése Söderlind, Vägen mot Bålberget. Det hade ju kunnat bli tågstopp.

Och så får ni en bild till på världens vackraste Mack också.

Wednesday, June 7, 2017

Sophies val

William Styrons roman Sophies val blev film med Meryl Streep. Jag har inte sett filmen men har gått omkring i tron att jag har läst boken för länge sedan eftersom jag ju vet hur den slutar och den står i min bokhylla.

Plockade upp den igen och bläddrade lite och insåg att jag inte kände igen berättandet alls. Jag har tydligen inte alls läst den, jag har bara hört så mycket om den från min mamma.

Så det blev ett par dagar i sällskap av svårt traumatiserade Sophie, hennes psykiskt sjuke pojkvän Nathan samt den oskuldsfulle unge mannen som berättar alltihop i jagform. Berättelsen alternerar mellan skildring av Sophies tid i Auschwitz och skildring av hennes nya liv i Brooklyn något år efter krigets slut. Det är blandningen och de stora kontrasterna som gör boken så potent.

Det, och så det gradvisa avslöjandet av Sophies alla fasor i koncentrationslägret. Ju mer hon berättar, desto djupare faller hon, ner i depression och missbruk.

Det är en bra roman! Hemsk och målande och ganska originell. En liten tanke bara: modersrollen som beskrivs är väldigt snäv. En mamma får traditionellt sett inte göra vad som helst och sedan klara av att leva med det. Litteraturen är ju full av pappor som förlorat barn och som går vidare som om inget hade hänt - men en kvinnlig rollkaraktär får absolut inte bli lycklig någonsin igen efter ett sådant slag. Jag tänker att människan är mer komplex än så, egentligen. Eller så finns det bara bättre terapi och mer generösare könsroller idag än när Sophies val skrevs.

Monday, June 5, 2017

Tematrio: svenska favoriter

Lyran har nationaldagstema på veckans trio och jag har grubblat både fram och tillbaka. Bland alla svenska författare, vilka ska en nämna? Tidigare år har jag till exempel tipsat om de här och de här.

Bland alla som skildrar det typiskt svenska finns förstås kluriga och roliga berättarkonstnären Torgny Lindgren. Jag brukar sätta Norrlands akvavit i händerna på folk som håller på att lära sig svenska och vill testa svensk litteratur. För den är så bra!

En som funderade mycket på just det där med nationalitet, svenskhet och vår lilla plats i det globala sammanhanget var Dag Hammarskjöld. Textsamlingen Vägmärken är en udda blandning textfragment av olika slag, med en hel del vackert och tänkvärt.

Nationalromantik finns också hos Heidenstam. För ett par år sedan läste jag Karolinerna och blev glatt överraskad - det var ju både rejäla skopor krigskritik och en hel del humor. Kalle dussin framställs inte precis som en hjältekung, snarare som en ouppfostrad snorvalp (sannolikt en rätt bra beskrivning). Dessutom det här underbara citatet:
"De svenske kunde från begynnelsen varken segra eller stupa av kärlek, bara av plikt. De älska inte ens varandra. De svenske låta hellre hänga sig än de skänka en landsman full rättvisa."
Och imorgon får alla nationalister fira med den svenskaste av svenska nationalrätter: kebabpizzan. Glad flaggdag!

Sunday, June 4, 2017

Himmerlandshistorier

Johannes V. Jensen är, som namnet avslöjar, dansk. Han fick också nobelpriset i litteratur 1944.

Jag läste Himmerlandshistorier, en novellsamling om livet på jylländska landsbygden ungefär på Emil i Lönnebergas tid. Bönder på fyllan, hästskjutsar och dammiga landsvägar, kärleksgnabb och våldtäkter om midsommaraftnarna, drängar som vill komma upp sig här i världen och smågossar som gapar munnen ur led inför det resande menageriet. Lite märkliga och ibland rumphuggna slut på varje novell, inga tillrättalagda självklarheter här inte.

Historieböckerna ger bara en dimension av dåtiden. Litteraturen fyller ut och dokumenterar helt andra saker. Tillsammans gör de världen så mycket större.


Hundskadeindex: en hund och en hel massa andra kreatur går åt

Saturday, June 3, 2017

Svarta hingsten, släng dig i väggen

Svarta hingsten i all ära, men jag har just ägnat två dagar åt att galoppera över Vemdalsfjällen på den här ursnygga svarta valacken. Vem vill ha en fullblodsgaloppör när en kan få en riktig nordsvensk med hovskägg och allt?




Thursday, June 1, 2017

Feministisk tipslista

Lyran har kallat till feministisk litteratursommar - inspirerad av den litteraturkanon som finns hos Feministbiblioteket. Klart jag hakar på! Jag har sprängfullt med relevanta tips att dela med mig av och hoppas få lika många nya i retur.

Men först: vad ÄR feministisk litteratur? Min egen definition är böcker som på något vis lyfter jämställdhetsfrågor och könsroller. Det kan handla om en skildring av ett centralt jämställdhetsproblem eller tvärtom en skildring som bryter mot könsrollsnormer och bjuder på annorlunda valmöjligheter.

Förutom alla de fantastiska böcker som redan finns med i den feministiska litteraturkanonen skulle jag vilja tipsa om följande. Är öppen för diskussion om huruvida de gills som feministiska eller ej!
  • Chimamanda Ngozi Adichie, Americanah. Om kvinnor, makt och hår.
  • Barbro Alving (Bang), Sol över torpet. Kåserisamling med elegant kritik av ojämställdheten på femtio- och sextiotalet.
  • Margaret Atwood, Tjänstekvinnans berättelse. Dystopi om en framtid utan rättigheter för kvinnor.
  • Margaret Atwood, Good bones. Novellsamling med feministisk udd.
  • Majgull Axelsson, Slumpvandring. Tre generationer kvinnor med lika men ändå olika jämställdhetsproblem.
  • Nina Bouraoui, Pojkflickan. Ett uppror mot de snäva traditionella könsidentiteterna.
  • Alan Bradley, The sweetness at the bottom of the pie. Modern Pippi Långstrump fast långt mer kompetent och med deckarintrig.
  • Rita Mae Brown, Kvinnofrukt. Uppväxtskildring från södra USA.
  • Tsitsi Dangarembga, Nervous conditions. Om flickors skolgång i Zimbabwe.
  • Marie Darrieussecq, Suggestioner. Surrealistiskt om effekter av patriarkalt kvinnoförtryck.
  • Tina Fey, Bossy pants. Kanske den roligaste och bästa självbiografi som någonsin skrivits.
  • Nadine Gordimer, The pick-up. Om en kvinna som gör tuffa val och sedan står för dem.
  • Vigdis Grimsdottir, Jag heter Isbjörg, jag är ett lejon. Om prostitution och dubbelmoral.
  • Marlen Haushofer, Väggen. En kvinnlig Robinson Crusoe i Alperna.
  • Petra Hulova, En plastig trea. Om prostitution.
  • Elfride Jelinek, Gier. Om mäns våld mot kvinnor.
  • Elsie Johansson, Sin ensamma kropp. Om äldre kvinnors rätt till sin sexualitet.
  • Agnes Lidbeck, Finna sig. Om kvinnoroller i svensk övre medelklass idag.
  • Rani Manicka, Rismodern. Kvinnoöden i Malaysia.
  • Caitlin Moran, Konsten att vara kvinna. Hysteriskt rolig, oerhört viktig.
  • Sofi Oksanen, Stalins kossor. Om bulimi och sjuka kvinnoideal.
  • Sheryl Sandberg, Lean in. Karriärsmanual för kvinnor.
  • Anne-Marie Slaughter, Unfinished business. Debattbok om balansen mellan arbetsliv och familjeliv.
  • Stina Stoor, Bli som folk. Novellsamling om människors öden på könsrollstyngd norrländsk landsbygd.
  • Liv Strömquist, Kunskapens frukt. Genialt seriealbum som pedagogiskt förklarar kvinnliga underliv.
  • Kerstin Thorvall, När man skjuter arbetare. Om våldtäkt inom äktenskapet.
  • Sigrid Undset, Jenny. Om kärleksnormen som kvinnofängelse.
  • Sarah Waters, Hyresgästerna. Om kompetenta kvinnor i efterkrigstidens London.
  • Jeanette Winterson, Skymningsporten. Saga om klass, sex och häxbränningar.